NILS LIEDHOLM
Sverige var under 40- och 50-talet en av de största fotbollsnationerna med bl.a. OS-guld 1948 och VM-silver 1958. Det ekade förstås i fotbolls Europa och strömmen av svenska fotbollsspelare ökade år efter år ner till Italien. Nils Liedholm var bland de första, 1949 kom han till Milano och har sedan dess varit bofast på den Italienska halvön.
Den 8:e oktober 1922 föddes Nils i Valdemarsvik, Östergötland och det var just här som Liedholm för första gången kom i kontakt med fotbollen.
Endast tolv år gammal bildade han och ett par jämnåriga vänner Järnvägsgatans IF.
Namnet på klubben kommer från från den vägen där de flesta av spelarna bodde och där spelade han fram till 1938.
Valdemarsvik IF var nästa anhalt för den då 16 årige Nils, och efter fem år fick division 2 klubben IK Sleipner upp ögonen för honom.
Sleipner värvade nu Liedholm för att ta tillbaka klubben till allsvenskan.
Med tanke på det var det tur att Liedholm drog vidare, nästa anhalt skulle bli allsvenskan och Sleipners ärkerival Norrköping som sedermera kom att kallas "guldköping" för deras prestationer i ligan.
Under ledning av ungraren Lajos Czeisler kunde Liedholm under fyra år med "Peking" och med bland andra Gunnar Nordahl och Sven Persson i laget vinna ligan tre år i rad mellan 46 och 48.
Säsongen 1948 hade han även hunnit med att ro hem OS-guldet till Sverige då Jugoslavien besegrats på Wembley med 3-1.
Efter de lyckosamma åren i allsvenskan fick Italien och i synnerhet Milan upp ögonen för Liedholm. Sommaren 1949 blev Liedholm klar för Milan och där förenades han åter med sin bäste vän Gunnar Nordahl som dragit ett halvår tidigare samt även deras tränare Czeisler.
Under 12 magiska säsonger skulle nu den elegante mittfältaren spela sin bästa fotboll och med hjälp av Gunnar Gren och Gunnar Nordahl som bildade den legendariska trion Gre-No-Li ge Milan de framgångar som man länge eftersträvat, närmare bestämt 1907 då den senaste liga titeln bärgades.
Den 11:e september 1949 blev då dags för Liedholms att tillsammans med Lajos och Gren debutera i Serie A, det var mot Sampdoria i Genua och vilken debut det blev! "Il Barone" nickade in 2-1 strax innan paus och Milan vann senare matchen med 3-1 och en fantasifull skribent berusad av segerns sötma liknade Liedholm och Gren vid Michelangelo och Leonardo Da Vinci.
Under debutsäsongen kom sedan Milan och Gre-No-Li att spela två av de mest minnesvärda matcherna som någonsin spelats i Serie A:s historia.
Den första var derbyt mot Inter som Milan ledde med 4-1 för att sedan förlora med 6-5.
Den andra var av de större slaget, ett revanschsuget Milan som tidigare förlorat mot Juventus med 1-0 åkte till Turin för att defilera de svart-vit randiga laget med 7-1 och där alla i Gre-No-Li noterades i målprotokollet. Den förlusten är fortfarande den största för Juventus på hemmaplan. Säsongen 1949-50 slutade Milan tvåa på 57 poäng, två efter Juventus, med osannolika 118 mål, ett rekord som fortfarande står sig i klubben.
Nordahl noterades för 35 mål vilket det också står sig än idag.
Året efter skulle Milan äntligen vinna ligan, efter 44 års väntan bärgades ligatiteln en poäng före Inter. Fyra år senare, 1955 var det dags igen, efter att ha inlett säsongen med tio raka vinster bärgade man hem ännu ett guld.
För Liedholms del skulle det bli ytterligare två ligavinster, 1957 och 1959 innan han avslutade sin spelarkarriär 1961.
Med Liedholm i laget lyckades Milan ta sig ända till final i Europacupen (Champions League) 1958 där man föll mot Real Madrid med 3-2.
1951 och 1956 blev han dessutom Latincupmästare.
Även i det Svenska landslaget hade Liedholm stor del i framgångarna. Under 11 år spelade han endast 23 landskamper men de matcher han spelade var av större rang.
Däribland OS-slutspelet i England som slutade med guld och VM-slutspelet på hemmaplan som resulterade i silver.
De få matcherna i landslaget berodde inte på Liedholms kapacitet att prestera gudabenådad fotboll utan av den enkla anledningen att Sverige på den tiden inte accepterade professionella fotbollsspelare i landslaget.
En regel som kom att tas bort inför VM på hemmaplan då man ville ställa upp med starkast möjliga landslag.
Silvret i VM 1958 är den största framgången i svensk fotbollshistoria och som Liedholm har uttryckt sig så var man världsmästare i fem minuter.
Efter att ha radat upp bragdmatch efter bragdmatch slog man i tur och ordning ut Mexico, Ungern, Sovjet och Västtyskland på vägen till finalen där man skulle få möta Brasilien.
Efter att ha överlistat brassemålvakten Gilmar rullade Liedholm kallt in 1-0 till Sverige och man var i detta läge världsmästare. Men glädjen varade endast i fem minuter innan kvitteringen kom och sedan drog brassarna ifrån och kunde enkelt vinna med 5-2 till slut.
Om Liedholm var exceptionell som fotbollsspelare så var han definitivt inte sämre som tränare. Under sin karriär som tränare förde han både Milan och Roma till ligasegrar och har på det sättet blivit en stor legend i båda städerna och älskad av folk vart han än kommer.
Han inledde sin karriär i Milans U-lag. 1961-62 och tre år framåt var det tänkt att han skulle träna laget men 1964 fick han hoppa in och leda A-laget i två matcher för att säsongen efter helt vara ansvarig för det Milan som kom två i ligan.
Året efter, då mer än halva säsongen gått drabbades han av gulsot och kunde därmed inte fullfölja sina plikter och när han åter blev frisk tog han hand om U-laget.
Ett flertal klubbar har haft äran att bli tränade av hjälten från Valdemarsvik, däribland ett antal serie B klubbar som togs upp till den högsta ligan.
Efter två säsonger i Fiorentina med blandade resultat tog han över Roma under fyra säsonger med en tredje plats som bäst.
Säsongen 1977-78 skulle han åter förenas med det lag som de alla flesta förknippar "Il Barone" med, nämligen Milan.
På två säsonger vann han ligan (1979) och blev nu historisk som första svenska ledaren att vinna det italienska mästerskapet.
Men ännu bättre skulle det bli, främst för Romas del.
Liedholm skulle under fem säsonger i Roma föra detta lag till skyarna med bland annat tre cupvinster (80,81 och 84) och ett ligaguld (1983) som kronan på verket.
Efter storhetstiden i Roma har Nils hoppat fram och tillbaka mellan Rom och Milano och tränat dessa båda lag under kortare sejourer.
Senast han fick hoppa in hos Roma var då de upplevde en av de sämsta säsonger sedan det glada 80-talet 1997 och det slutade med en tolfte plats.
"Milan är stort och Liedholm dess profet" (Tidningsurklipp från Italien då Liedholm var som bäst) |
